Nu är jag tillbaka på Bjärka. Det gick inte helt felfritt dock, det fanns vissa förhindringar och förseningar.

På dagen igår var jag på Elim på sjöhaga, det var jätte kul att träffa alla igen och snacka lite med lite gamla vänner och verkligen kunna slappna av och va sig själv. Sen åkte jag direkt till tåget, ett X2000 som skulle ta mig till katrineholm där jag sen skulle byta till Linköping. Det första problemet med resan var att det var något fel på min vagn, så det skakade ganska mkt. Jobbigt tänkte jag, men föga anade jag att det skulle bli värre. (Oj, detta låter som början på en roman!)

Sen gick allting bra, jag hoppade av i Katrineholm, bytte till tåget mot linköping, fick stå till norrköping men då fick jag sittplats. Vi åkte på, var ca 5 minuter sena, men det gjorde ju inte så mkt. Sen plötsligt stannade vi någonstanns mellan norrköping och linköping (för tillfället visste inte ens konduktören vart vi var för hon hade blivit sur på chauffören och inte haft någon koll). De förklarade iaf att vi var tvugna att stanna där ett tag för det var ett tåg framför som hade krockat med en traktor. Okej tänkte vi, det var väll inte så farligt. Men tiden gick och efter ett tag släcktes även ljuset i tåget för att de var tvugna att stänga av strömmen. Vi satt ganska länge och de gav oss så mkt info de kunde, vilket inte var mycket alls, sen fick de reda på att det var värre än de hade trott. Det var ett X2000 som hade krockat med en traktor med hög fart och det var massa skadade, så nu skulle vi få va kvar där "extremt länge". Vi kom dit ca 19.40, klockan var nu ca 20.30. Så vi satt där i mörket och väntade på besked och man kunde ju inte göra någonting eftersom det var så mörkt så man såg ingenting. Jag satt också brevid en spanjor så jag hade ingen jag kunde prata med direkt.

Vi visste att vi skulle få åka tillbaka till Norrköping, men vi visste inte hur länge det skulle ta. Efter ett tag kom några på att vi skulle behöva äta när vi kom till Norrköping eftersom ingen av oss hade ätit sen innan vi åkte, så då började de ta upp beställningar till Max så skulle vi äta där innan vi åkte vidare till Linköping.

Vid ca kvart i 12 kom ett diesellok som skulle bogsera oss till norrköping, eftersom vi inte kunde ta oss fram för att elen var avstängd. Det kom och de grejade, men de lyckades inte haka fast oss, så vi fick sitta kvar ett tag till och de informerade oss om att räddningstjänsten skulle komma så skulle vi gå till närmsta väg, ca 106 stycken över ett gärde. "yay" Så efter ca en timma till, när klockan var 01.10 fick vi gå av och gå längstmed rälsen och sen över gärdet och kom upp till en väg där det väntade bussar som sen körde oss till Linköping. Eftersom vi inte åkte till Norrköping blev det inget Maxbesök, så vi kom där trötta och hungriga.

När vi kom, ca 02.00 fram var de tvugna att fixa taxi så att alla skulle kunna komma hem, eftersom sista bussen redan hade gått. Klockan tjugo i 3 kom taxin som jag och 4 stycken till skulle åka med. Vi satte oss i bilen och var glada att vi äntligen skulle komma hem, men inte då. Det var en riktigt grinig taxischaufför som vägrade köra innan han hade fått beställningen till sin taxometer, trots att vi hade pratat med taxibolaget flera gånger. Det verkade krångla massor, men vid ca halv 4 på morgonen kom vi äntligen iväg, så klockan 4 kom jag äntligen fram, ringde mina föräldrar och sa att jag mådde bra, gjorde mig i ordning, gick och la mig och somnade ca halv fem. Men man får tänka positivt, jag var iaf inte på tåget som krockade!

Iom detta har jag inte sovit så länge i natt, så jag håller på att somna i stort sett hela tiden nu. Det blir nog en tidig kväll för mig. (Jag brukar säga så, men att det inte blir så sen ändå, men den här gången ska jag verkligen försöka!)

Så det var en spännande färd, men allting gick bra iaf och det var en berättelse man kommer kunna berätta om många gånger!

God bless